Huden är ett av kroppens största organ, men också ett av de tyngsta, eftersom det väger hela 4-5 kilo. Huden täcker hela kroppens yttre yta och fungerar som ett skydd mot yttre faktorer. Den består av tre lager. Det översta lagret, som är i kontakt med den yttre miljön, kallas epidermis eller överhud. Därefter följer det mellersta lagret, som kallas dermis eller läderhud. Det innersta lagret kallas subkutan vävnad. Alla tre lagren skiljer sig mycket åt i sin anatomi och funktion.

Huden har fler funktioner än man kan tro

Huvuduppgiften för huden är att skydda oss mot yttre faktorer. Den utgör den första försvarslinjen och skyddar därmed även våra organ. Huden fungerar som ett mekaniskt skydd, vilket innebär att den skyddar oss mot intrång av bakterier och virus, UV-strålning samt intrång av kemikalier i kroppen. Den har också en barriärfunktion. Hudens barriärfunktion skyddar oss främst mot avdunstning av vatten.

Genom huden uppfattar vi också känslor som tryck, beröring, smärta, klåda och temperatur. Huden deltar även i termoreglering. Med hjälp av huden regleras kroppstemperaturen, vilket hjälper till att värma upp eller kyla ner kroppen. Den fungerar som en vattenreservoar och en energireservoar i form av fett som finns i underhuden. Genom huden utsöndras också skadliga ämnen från kroppen via svett.

Epidermis består av flera lager

Epidermis är hudens översta lager som har en skyddande funktion och skyddar oss mot yttre faktorer. Epidermis består av hela fyra lager: basala lagret (stratum basale), taggiga lagret (stratum spinosum), korniga lagret (stratum granulosum) och hornlagret (stratum corneum). Det översta lagret, som också kallas hornlagret eller stratum corneum, består av 20-30 lager tunna, platta celler som fungerar som en barriär. I det korniga lagret bildas glykolipider som utsöndras på cellernas yta och fungerar som lim så att cellerna håller ihop. I det nedersta hornlagret bildas nya hudceller (keratinocyter) som möjliggör hudens förnyelse.

Epidermis förnyas var 28:e dag

Det är en annan intressant egenskap hos vår hud, nämligen att epidermis förnyas ungefär var 28:e dag. Under denna process avlägsnas det översta lagret av döda celler (korneocyter) och levande celler (keratinocyter) kommer upp till ytan. Det liknar ganska mycket hur ormar ömsar skinn, fast inte lika tydligt.

Hudens pH påverkar barriärfunktionen

Vår hud har också ett visst pH-värde som är viktigt för dess normala funktion. pH ökar snabbt från hudytan ner mot de lägre lagren av epidermis (där det är lika med det fysiologiska pH-värdet, som är 7,4). pH på hudytan ligger vanligtvis mellan 4 och 5,5 på oskadad hud. Hudens pH påverkas av talg, svett och fosfolipider. Det sura skyddsskiktet på huden påverkar epidermis barriärfunktion samt hudens antimikrobiella skydd.

På hudytan finns utförsgångar från talgkörtlar och svettkörtlar samt hårstrån. På grund av utförsgångarna från talgkörtlar finns det också fett på epidermis som gör huden smidig och förhindrar fjällning och sprickor. Hudfettet har två ursprung: epidermala lipider som upprätthåller hudens barriärfunktion och utsöndringar från talgkörtlarna, det vill säga talg.

Dermis är viktig för hudens mekaniska styrka

Dermis eller läderhuden är ett lager bindväv som ligger mellan epidermis och underhuden. Dermis är en fibrös struktur bestående av kollagen, elastin, nervändar, hårsäckar och körtlar. Dermis spelar en viktig roll i att stödja och skydda huden och de djupare lagren, och hjälper också till med termoreglering. I dermis finns främst celler som kallas fibroblaster. De deltar i syntesen av nya kollagena vävnader. I dermis finns också immunceller och fettceller som också har en viktig roll för att upprätthålla dermis normala struktur och funktion.

Kollagen är det mest förekommande proteinet i dermis. Det spelar en viktig roll eftersom det ger huden mekanisk styrka. I dermis finns kollagen typ I och kollagen typ III. Kollagen finns även i muskler, ben, tänder, brosk och i väggarna på alla kroppens organ. Elastin spelar också en viktig strukturell roll i dermis.

Intressant fakta: talgkörtlar och en typ av svettkörtlar blir aktiva först i puberteten

I dermis finns också alla hudtillbehör – alltså hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Talgkörtlarna är inte aktiva under barndomen utan börjar fungera först i puberteten på grund av hormonernas påverkan. De är tätt förekommande i ansiktet, bakom öronen, på övre delen av bröstkorgen och på ryggen. Hos personer med fet hud är talgkörtlarna större än hos personer med torr hud. Genom talgkörtlarna utsöndras talg som består av triglycerider, skvalen och steroler. I dermis finns två typer av talgkörtlar, den ena kallas apokrina svettkörtlar och den andra ekrina svettkörtlar. Ekrina svettkörtlar deltar i termoreglering och ekrinsvett består av 99 % vatten och 1 % salt. De apokrina svettkörtlarna blir aktiva först i puberteten. Apokrint svett har en karakteristisk lukt och består av kolesterol, triglycerider och fettsyror.

Subkutan vävnad

Subkutan vävnad är den mest omfattande och tjockaste delen av huden och består huvudsakligen av fett. Subkutan vävnad utgör hela 10 % av kroppsvikten, så nästa gång du väger dig kan du tryggt dra av dessa 10 %. Skämt åsido. Subkutan vävnad skyddar våra inre organ mekaniskt. På grund av det höga fettinnehållet fungerar den som en utmärkt värmeisolering för våra vitala organ och fungerar som en energireserv. I subkutan vävnad syntetiseras också många hormoner.

Bloggen har skapats i samarbete med Cosmedoc.si